19.33

varför jag? vad, som är så otroligt hemsk coh förödande, har jag åstadkommit?
jag lever och mår bra med en fin och ekonomiskt säkrad familj, dvs jag är lyckligt lottad, och världens underbaraste vänner. det är relationen jag har gentemot mig själv som inte längre fungerar. som att jag har två miniversioner av mig själv förklädda till ängel, den andra djävul, på mina två axlar. som båda hjälper mig igenom vardagen och livets alla svåra beslut. sen tonåren har denna ängelversion långsamt börjat tyna bort, till en nu obefintligt sådan. djävulversionen jobbar på för fullt med att göra mitt liv till ett helvete, glädjer sig till att få sin vilja igenom. den onda. 
jag går genom dagarna med en inre kränkande röst som inte bara trampar lite lätt på mitt självförtroende utan fullständigt jämnar det med marken medan jag försöker ta mig igenom öomöjliga skoluppgifter och samtidigt vara den bästa versionen av mig själv för mina vänner så förtjänar det och lite till.
har fått höra att jag inte alls verkar vara den osäkra typen, utan mer som den som sopar banan med allt vad idealoch fin attityd heter. så fel man kan ha.
går inte en dag utan att lilla devil-me ständigt påminner och nästlar in i mitt huvud att jag är en ynklig, värdelös och oälskvärd person som inte förtjänar att exsistera. vem vill ha en som du?
vissa dagar är värre än andra. denna är en värre-dag.
vardera dag ser jag mig i spegeln, varstans verkligen. den som tittar tillbaka och påstår sig vara min spegelbild och jag felvriden, den är inte jag. det är inte mig jag ser. vem är denna främling som ska återspegla mig som person och få människor att dömma min insida via min utsida, som då inte alls är jag. denna främling som påstår sig är jag, men som i själva verket inte alls är jag.
lyssnade till en av mina förebilders tankar om självdestruktivt beteende härom veckan. det som fastnade i mig och mitt huvud var en av de bäsat sakerna jag hört på länge.
(inte citerat) hon sa som så att alla människor som beträder denna jord egentligen består av två ting. en själ som är du, dina tankar, åsikter och viljor. denna själ har blivit tilldelad en kropp som gör att vi kan utföra allt det som vår själ vill åtstadkomma. älskade tanke, om du ändå vore.
jag gillar inte det faktum att jag befinner mig i den mest lättpåverkade och, som jag ser det, jobbigaste perioden i en människas liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0