read, and get to know me. me and my heart, brain and feelings.

Cancer. Bröstcancer. Lungcancer. Prostatacancer. Blodcancer. Hudcancer.  Ska jag fortsätta?
Cancer är ett sådant ord som berör alla personer som yttrar det. Stöter du på ordet cancer skrattar du inte av glädje. Hör du ordet cancer får du en känsla. Alla reagerar olika, såklart, men jag gissar på att känslan du får är negativ och nedstämmande.

Cancer ligger mig tätt om hjärtat, i min släkt. En hel säck dödsfall påkostad av en och samma sak. Cancer. Hemska cancer. Hemska cancer som tar oskyldiga liv och lämnar efter sig förkrossade sådana.

Cancer är en sådan sak jag vill ska förintas från jordens yta. Försvinna ut i oändligheten och fortsätta sväva. Sväva bort, bort, bort och aldrig sätta sin fot i människors liv igen. Detta är tråkigt nog en orealistisk tanke. Tyvärr är det så.

I Sverige diagnostiseras ca 800 cancerfall per år. Drygt hälften av dessa dör i sjukdomen. Även om många cancerfall är ärftliga finns det även de människor som får cancer självförvållat. Lungcancer till exempel. Cancer är hemskt som det är, det är inget du vill bli drabbad av. Så varför då öka dina risker genom rökning?

Siffran som beskriver produceringen av cigaretter per år är skrämmande. Siffran som ger oss en översiktlig bild över hur många det är som röker är skräckinjagande. Ironin i det hela är stor, människor påträffas dagligen med ord och bilder som beskriver för dem vad cancer innebär. Ändå står de där i kylan med en vän och beklagar sig över att pengarna inte räcker till annat, att man kanske borde sluta röka men att det är så svårt. Personligen vill jag säga att när man ligger för döden vid 55 år och ser sin unga dotter fälla en tår, då talar vi om någon som har det svårt. Personen som tjatar på dig om att du ska sluta slösa pengar på cigaretter och som för tjugonde gången ber dig att sluta röka. Den bryr sig om dig, den personen. Den bryr sig om dig, din hälsa och ditt välbefinnande. Den vill inte att du ska dö tio år i förtid för att du valt att börja röka, och att nikotinet i sin tur gjort dig beroende.

Du borde se det själv men du är för svag. Du är svag! Du är klen och vägrar förstå hur du skadas, hur du påverkas. Hur dina organ ger vika, långsamt, långsamt.

Med bestämda steg tar du dig ovetandes uppför trappan till himlen. Himlen, ljuset och himlaporten är framför dig. Och du är svag.

Pengarna rinner ur ditt bankkonto och dina lungor bryts ned, steg för steg. För varje cigarett du röker tar du ytterligare ett steg uppför himmelstrappan. Ett steg närmare det där otänkbara, dock oundvikliga.

Vill du fortsätta se trettonåringar bli beroende av nikotin? Vill du fortsätta se sörjande tonåringar med cancersjuka föräldrar? Vågar du stå emot trycket?

Folk påstår att det är så kallat ”socialt” att röka. Jag undrar hur felvriden deras samhällsbild är… Att kommunicera är socialt, att röka är det inte.
Varför tror vissa att det är ”vuxet” och ”coolt” att röka? Finns absolut inget vuxet i att medvetet göra sig själv illa, förstöra sig inombords, och inte kunna stå emot grupptrycket. Som jag ser det, och så som det faktiskt är, så finns de inget positivt med att röka.
Varför röker då så många? Det känns verkligen som om alla röker. Det går inte en dag i ens liv utan att man korsar vägar med en rökare.

Folk röker för att det är status. Ingenting annat. Jag svär att många som röker till och med själva tycker att det är äckligt, men fortsätter för hur det ser ut. Hur ”häftigt” det är att stå med vickad höft och vant dra handen mot munnen och suga i sig nikotinet.

Dessa människor tror sig vara rebeller i tonåringarnas värld. Beter sig som skit och tror att alla andra avgudar dem. Faktum är att det är de som vågar säga ifrån, vågar vara annorlunda. De som vågar krossa vägar, de är de verkliga rebellerna. Det är dem man bör se upp till.

Vad människorna på festen än säger till dig, ta inte emot cigaretten! Låt inte killen bredvid ge dig eld! Dra inte det där blosset som sedan kommer uppspringandes i halsen som en elakartad hostattack! Stå emot, och var stolt en ickerökare!

Även om det är väldigt orealistiskt med tanke på hur dagens samhälle ser ut, så vill jag att produktionen av cigaretter stoppas, förbjuds. Utrota cancerpinnen och gör alla en tjänst!

Jag vill avsluta med en klok mening.
”The best way to stop smoking is just to stop – no ifs, ands or buts.”
- Edith Zittler.

Julia Hägg BpMt1 (argumenterande krönika/insändare)


Kommentarer
Postat av: Sofie

Jag försvarar inte rökning, men jag tror att alla är medvetna om rökningens risker. Visst finns det många som röker för status när de är för unga, men många tar till rökningen under stress, för att lugna ner sig. Och det kan vara svårt att ersätta det, vilket är synd. Grejen med rökning är att det kan vara SKÖNT. Röker man ensam hemma så gör man det nog inte för tuffhetens skull.

Självklart tycker jag dock att riskerna bör kastas i ansiktet bättre på en, jag tror att det är ett bättre sätt att få se cancerns fysiska risker i närbild än tomma klagomål.

2011-11-25 @ 19:34:56
Postat av: Julia

Eftersom jag själv inte röker så ingår det inte i min logik att rökning kan vara stresskontrollerande och lugnande, de motargumenten fungerar inte med mig, sorry.

2011-11-25 @ 20:57:37
Postat av: Sofie

Men om du inte har någon erfarenhet självupplev, är det väl svårt att uttala sig? Många röker för de känner att de behöver det, utan att vara coola, hur hälsofarligt det än är.

2011-11-25 @ 21:59:06
Postat av: Julia

det är väl klart att man får uttala sig om saker även om man inte upplevt det själv? ifall jag tycker att cancer och rökning är hemskt och dumt så måste jag väl få skriva en text om det?

2011-11-26 @ 12:33:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0